Nu är de här!
Igår skulle jag och Kim på musikal (Mary Poppins). På morgonen märkte jag att det var nått annorlunda med Maja. Hon flåsade och gick oroligt omkring. Vid 14 kom min mamma över för att vara hundvakt. I pausen av musikalen smsar jag mamma "Inga valpar än antar jag?.." och får svaret "Nej, men vattnet har gått".
Smått orolig såg vi klart på en underhållande musikal och satte sedan gasen i botten för att komma hem snabbt då jag samtalat med mamma som berättade att 2 var ute.
När vi kom hem låg de två brevid sin stolta mamma. De båda var hanar. Mamma berättade att den förste hade kommit med bakbenen först och hade det mycket kämpigt så mamma fick hjälpa till att dra ut den. Hane nummer två slank ut lätt 20 minuter efter den andra.
Den tredje som kom strax efter vi kommit hem (kl 19.00) kom även den med bakbenen först. Med lite hjälp fick Maja ut även den. En stor hane till blev det!
Fjärde hanen tittade ut efter exakt en halvtimme (19.30) och den kom ut lätt och smidigt. VId den här tiden hade min mamma åkt hem så vi fick klara oss själva.
Den femte hanen höll det på att bli problem med. Jag och Kim gick ifrån Maja i 5 minuter och när jag kommer tillbaka ligger där en ny liten kotte som jag inte känner igen. Maja som var i full sjå med att äta upp efterbörd och tvätta valpen runt magen glömde bort ansiktet. Han var väldigt svag och vi trodde att han var körd. Men efter att fått bort slemhinnor och sugit med sugpropp i halsen vaknade även han till liv.
Vi hann inte pusta ut från valp nr 5 innan vi såg att en ny redan hade åkt ut. Valp nummer 6 var född. Denna gången en stark och livlig tik!!
Det gick en timme, sen var det dags igen. Denna gången märkte jag på Maja att hon var trött. Krafterna hade tagit slut. Jag märkte att det började titta ut något ur Maja. Men hennes krystar var svaga. Det hade kommit en hel del blod både innan jag såg valpen och under tiden valpens nos tittade ut. Slemhinnan hade brustit runt nos och mun men Maja var trött. Valpen andades men eftersom Maja inte krystade särskillt bra så började valpen bli blå. Huvudet på valpen var så stort att jag inte lyckades gå in i Maja för att dra den ut. Men med samarbete av mig, Kim och Maja lyckades vi tillslut få ur den. Då var problemet bara att få den andas. Efter lite knådande, torkande och med hjälp av sugproppen så fick vi liv i den! Valp nummer 7 var född! Även detta en hane.
Så Déjà vu från hennes förra kull där det var exakt 6 hanar och 1 tik! Vi har nu 7 mycket fina starka valpar hos en stolt men trött mamma Maja!
Smått orolig såg vi klart på en underhållande musikal och satte sedan gasen i botten för att komma hem snabbt då jag samtalat med mamma som berättade att 2 var ute.
När vi kom hem låg de två brevid sin stolta mamma. De båda var hanar. Mamma berättade att den förste hade kommit med bakbenen först och hade det mycket kämpigt så mamma fick hjälpa till att dra ut den. Hane nummer två slank ut lätt 20 minuter efter den andra.
Den tredje som kom strax efter vi kommit hem (kl 19.00) kom även den med bakbenen först. Med lite hjälp fick Maja ut även den. En stor hane till blev det!
Fjärde hanen tittade ut efter exakt en halvtimme (19.30) och den kom ut lätt och smidigt. VId den här tiden hade min mamma åkt hem så vi fick klara oss själva.
Den femte hanen höll det på att bli problem med. Jag och Kim gick ifrån Maja i 5 minuter och när jag kommer tillbaka ligger där en ny liten kotte som jag inte känner igen. Maja som var i full sjå med att äta upp efterbörd och tvätta valpen runt magen glömde bort ansiktet. Han var väldigt svag och vi trodde att han var körd. Men efter att fått bort slemhinnor och sugit med sugpropp i halsen vaknade även han till liv.
Vi hann inte pusta ut från valp nr 5 innan vi såg att en ny redan hade åkt ut. Valp nummer 6 var född. Denna gången en stark och livlig tik!!
Det gick en timme, sen var det dags igen. Denna gången märkte jag på Maja att hon var trött. Krafterna hade tagit slut. Jag märkte att det började titta ut något ur Maja. Men hennes krystar var svaga. Det hade kommit en hel del blod både innan jag såg valpen och under tiden valpens nos tittade ut. Slemhinnan hade brustit runt nos och mun men Maja var trött. Valpen andades men eftersom Maja inte krystade särskillt bra så började valpen bli blå. Huvudet på valpen var så stort att jag inte lyckades gå in i Maja för att dra den ut. Men med samarbete av mig, Kim och Maja lyckades vi tillslut få ur den. Då var problemet bara att få den andas. Efter lite knådande, torkande och med hjälp av sugproppen så fick vi liv i den! Valp nummer 7 var född! Även detta en hane.
Så Déjà vu från hennes förra kull där det var exakt 6 hanar och 1 tik! Vi har nu 7 mycket fina starka valpar hos en stolt men trött mamma Maja!
Kommentarer
Trackback
